Elin Pettersson

En timme kvar tills jag ska knalla iväg till flygbussen. Ska bli riktigt skönt att komma bort och göra någonting roligt, någon annanstans, det behövs emellanåt! Är det bara jag som njuter sjukt mycket av att skita i sånt som man verkligen borde göra (i detta fall skola) och bara sköta om, och belöna sig själv istället? Det är en grym känsla. Ibland måste man nog bevisa för sig själv att egen njutning är livskvalité och att livskvalité är så mycket viktigare än massa annat vardagligt krafs. Att solen skiner gör inte summan av kardemumman sämre! Nu blir det heldagsshopping i Sthlm, och därefter tåget mot Lkpg (hoppas, hoppas, hoppas att de sänder kvällens hockeyfejd på radion, jag har tom köpt ett nytt lyxigt headset i förhoppningar om detta!) Vid 21.30 är jag framme i Lkpg och då väntar en toppenhelg med underbara vänner! Kan inte bli bättre!

Förövrigt så måste jag bara berätta om hur ball skolan är nu. Hur kul är det inte att det äääntligen(!!!) börjar komma lite praktiska grejer som man faktiskt (till skillnad från jävligt mkt annat!) kommer att ha användning av?! Om en månad ska vi göra världens häftigase (och mest nervositetsframkallande) grej. Skolan har iscensatt att vi är socialarbetare och att vi får in ett fall med en minderårig ungdom som är misstänkt för narkotikabrott. Därav är vi skyldiga att göra en utredning. Vi har fått riktiga polisdokument med uppgifter och ska nu själva ringa och boka tid med vår ungdom (som en en teaterelev från gymnasiet). Vid samtalet kommer även ungdomens föräldrar att vara med (skådespelare). Mötet kommer dessutom att hållas på inhyrda socialtjänstlokaler för att det ska kännas så äkta som möjligt, och vi får koka kaffe och liknande innan. Därefter ska vi hålla i två timmars möte med familjen, där tonåringen kommer att spela mer eller mindre motstridig (typisk tonåring, alltså). HUR HÄFTIGT?! Grymt realistisk situation, och svårare utmaning än att prata med motstridiga tonåringar finns nog inte. Jag är sjukt peppad, och sjukt nervös! Men mest av allt får detta mig att längta tills den dagen då jag är färdig socionom och får jobba med världens mest spännande, varierande och utvecklande yrke!

Slutsatsen av detta inlägg är alltså att I´M A LUCKY (LUCKY, LUCKY) GIRL! Ha så kul i helgen!