Afrikat
Hej på er! Nu sitter jag på Arlanda och fördriver tid. Vår underbara resa är nu tyvärr slut. Allting har varit perfekt, och minnena av den här resan kommer alltid att finnas kvar!
Tänkte att jag lägger upp det ur resedagboken som jag inte redan lagt upp, så att ni som inte läst det kan göra det om ni har lust. Efter allt julefirande kommer det förstås bilder!
Håll tummarna för att jag överlever sista flygetappen hem. God jul på er!
Love at first sight
Jag svavar pa moln, lyckan ar obeskrivlig. Jag ar kar. I Mr Tasty. For forsta gangen under var underbara vistelse har, har vi avnjutit en riktig gourmetmiddag for fjuttiga 30 kr. Att den sedan bestod av en burgare och pommes ar av mindre betydelse. Har ar det inte lage att vara krasen.
Elin har dessutom shoppat (ytterligare) ett par ursota skor for dryga hundralappen. Sant gillar vi.
Eftermiddagen har spenderats tillsammans med ett gang underbara barn pa organisationen, dar vi varvat vollyboll med smaprat. Dom ar helt otroliga. Vilken livsgladje!
Imorron far vi forhoppningsvis reda pa tentaresultatet ( som lararna taktiskt nog inte lagt ut pa natet. Suck!)
Nu dags for ett kvallsdopp och en kall ol.
Livet leker/Emma och Elin (genom Emma)
Det ska va gott a leva!
...Annars kan det kvitta!
Tva och en halv vecka har passerat, och vi borjar narma oss halvtid har pa andra sidan klotet! Och fortfarande ar allt mestadels toppen!
I dag fick vi antligen tag pa tentaresultatet, och vi kan bada stoltsera med att ha klarat annu en tenta! Detta har vi nyss firat med middag pa lyxrestaurang samt dyr galsstrut! Creme de la creme.
Sedan kan jag aven beratta for er att vi nu har bokat in White water rafting (pa mandag), 3-timmars hastridning (pa tisdag) samt safari (inte nu pa onsdag men onsdagen dar efter), dessutom har vi planer pa att packa sa att vi har mojlighet att stanna lite langre pa de stallena vi ska till. Och herrejesus vad vi langtar! Och inte blev det samre av att priserna var riktigt bra!
Annars sa har vi planerat in en svang pa krogen i morgon (mest for att vi kanner att vi ''maste'', och inte kan aka hem utan att ha gjort atminstonde ett besok dar. Troligen kommer vi dock bara att ta en ol och sedan dra hem och sova som nagra andra pensionarer!) och en stadsrunda pa lordag! Det borjar ju vara dags for lite julklappar at dem som har varit snalla i ar. Och sa ska vi saklart tillbaka till organisationen ocksa, bade till huvudkontoret och till organisationen. Spannande veckor framover, alltsa! And no need to worry, for ni som gor det!
Och for att avsluta det har dagboksinlagget sa tankte vi gratulera Barbro som fyller ar i dag! Vi gratulerar, vi gratulerar, vi gratuleeeeeeerar...... Hoppas att du har haft en toppendag!
Nu ska jag joina Emma i varan lya och njuta av de sista timmarna (troligen timmen) av denna toppendag! Fanga dagen, ni vet!
Love, peace and understanding!
/Elin och Emma (genom Elin)
Ni kan ju alltid komma hit och halsa pa!
Vi ar nu tillbaka i Kampala efter en kort visit i Jinja, som for ovrigt ar Ugandas nast storsta stad, men fortfarande pytteliten. Och nya upplevelser kraver nya uppdateringar, eller vad sager ni?
Vi borjade var Jinjatripp med White water rafting pa Nilen, vilket klassas som varldens troligen basta rafting - inte fy skam. Och raftingen var nog bland de haftigaste vi bada gjort i vara liv! Och tur var det att vi (for att inte tala om vara mammor!) inte visste innan vad vi gav oss in pa innan! Om vi nagon gang sett doden i vitogat sa var det da, och vi ar fortfarande chockades over att vi tog oss ur det hela med livet i behall! Efter en ovning i att snurra runt med baten och hamna under den kom vi bada till ytan med tallriksstora ogon och en kallsup som hette duga! Resten av farden var skolexemplet av skrackblandad fortjusning! Men vi hamnade under nagra riktigt stora vagor, och foll nerfor ett vattenfall som enligt guiden var hans langd plus paddeln. Ja halleluja. Och inte blev det battre av att det fanns krokodiler i vattnet som vi simmade runt i...
Dag tva i Jinja agnade vi at hastridning vid Nilen! Otroligt vackert! Jag fick en hast som var snall som ett lamm, medan Emma provade pa tva olika som var ratt bangstyriga bagge tva! Och det var hingstar vi red pa! Ridningen varade i tre timmar och var helt otroligt harlig, men trots det sa maste vi nog erkanna att det var tur att vi inte valde att aka pa overnattssafarin, detta med tanke pa att vara rumpor (och forovrigt typ resten av kroppen ocksa) varkte sa mycket att vi knappt kunde rora oss. Och dalen mellan vara skinkor ar fortfarande inte skavsarsfri...
Sammantaget kan vi saga att vi borjar gilla det har landet allt mer! Vi har lart oss att hantera diverse svarigheter och tar oss fram grymt graciost i den afrikanska kulturen, oss lurar man minsann inte sa latt langre! Sa, vi borjar fundera pa att eventuellt stanna har! Vardagen dar hemma kanns inte sa lockande langre! Och mojligheten att stanna finns faktiskt, da vi bada i princip fatt erbjudanden om giftemal i detta landet. Mitt eget kom fran en alkoholiserad 50taggare som bor pa samma hostel som vi efter att vi traffat honom pa krogen forra veckan. Han ''likes to get to know me better'', som han sa mysigt viskade i mitt ora. (Krogen forresten, vi tog tva ol, vilket trots allt ar vart rekord i ol-pa-rad, och drog sedan hem som vilka pensionarer som helst. Storsta delen av tiden agnade vi at att gissa hur lang tid det skulle ta innan en random vit 50taggare drog hem med en betydligt yngre inhemska, vilket i de flesta fallen var betydligt snabbare an vi slukade en ol!) Emmas frieri kom pa hostelbaren i Jinja, da en Kongokille som var ungefar halften sa stor som henne med nednotta, spetsiga tander och ingen farstu satte sig brevid henne och delgav att han vile ha en vit kvinna. Han berattade ocksa att han inte kunnat fa Emma ur tankarna sedan han sett henne runt lunchtid, och han blev ledsen i ogat da Emma sa att hon inte mindes att de setts tidigare. Men, tro inte att den halvavhyvlingen stoppade honom, tio minuter senare satt han och smekte Emma vaxelvis pa armen och pa ryggen. Kongokillen gjorde dock inget storre intryck pa Emma, som fortfarande dagdrommer att det var en av guiderna som var intresserad istallet... Eventuellt kommer jag att masta gora om raftingen med henne sa att hon far mojlighet att byta lille Kongo mot magrutor och biceps!
Namen om det ar okej med er sa stannar vi nog kvar har! Och om vi kanner er ratt sa misstycker ni nog inte?
Far det lov att vara ett stycke vitt kott av hogsta kvalite?
Tjejer forestall er foljande handelse: Du sitter pa bussen pa vag hem fran arbete, skolan, stan, what ever. Det har hunnit morkna ute, dagen har varit lang och du ar trott.I vanlig ordning overstiger antalet passagerare antalet platser i den lilla minibussen. Ni sitter mao packade som sillar. Lider du av cellskrack eller har problem med kroppskontakt gor du bast i att valja ett annat fardmedel.
Till vanster om dig sitter en kille, uppskattningsvis i din egen alder eller mojligen ett par ar yngre. Plotsligt kanner du hans hand pa ditt nakna lar (du har dagen till ara, valt den lilla sota sommarklanningen da det ar ovanligt varmt) sma latta rorelser. Det ar omojligt for dig att avgora om det ar av misstag eller om killen brevid dig faktsikt tar pa dig av ren vilja. Du anar orad och ganska snart inser du till din fasa att dina misstankar ar riktiga. De sma latt rorelserna har nu overgatt till regelratta smekningar, handen jobbar sig fran knavecket och uppat. Kaos. Du fryser till is. Hela situationen kanns oerhort surrealistik och du undrar vad fan som hander. Du forsoker pa alla tankbara satt signalera att du inte uppskattar hans omsinta smekningar, men utan storre framgang. Till slut sager du ifran i ett sant tonlage att en dov inte skulle kunna undga att missa paongen. For en stund borjar du nastan tro att budskapet gatt fram. Men icket. Handen ar snart tillbaka dar den borjade. Ditt motstand mots av hanskratt fran den tafsande handen och hans yngre kompis som sitter brevid och iakttar det hela. Frustrationen ar nu enorm och tararna inte langt borta. Du funderar pa hur lang tid det kan tankas vara kvar av denna helvetsresa och overvager alternativet att hoppa av mitt i igenstans.
Till slut tar du hans hand och formligen kastar den tillbaka dit den hor hemma. Bussen saktar in och till din lattnad inser du att killen nat sitt fardmal. Han vander sig om mot dig, ler och sager: Hej da. Du ar mallos.
Okej tjejer ni kan andas ut och vara glada over att ni (forhoppningsvis) inte behovt erfara detta.
Jag onskar jag kunde saga det samma.
I svergie skulle detta utan tvekan klassats som sexuella trakasserier. Har i Uganda verkar det tyvarr som att man som vit, ung (?) kvinna kan tvingas utsta detta.
Jag vill absolut inte dra alla killar over en och samma kam. De allra flesta manniskor vi mott har ar otroligt trevliga och hjalpsamma. Jag har dessvarre haft oturen att springa pa ett par lite mindre trevliga individer. Att bli behandlad som en kottbitt ar aldrig okej. Oavsett etnicitet, religion eller kultur. Det finns inget som rattfardigar detta.
Bortsett fran sma incindenter som dessa + att vi borjar bli hyfsat trott pa den relativt ensidiga kosten har nere, har vi det otroligt bra. Jag skulle ljuga om jag sa att det inte kanns det minsta trakigt att lamna dettta underbara land som vi lart oss att uppskatta alltmer.
Ser dock fram emot att komma hem och traffa alla er. Lola har du styrt upp julens festligheter?:)
Dagens mission: Bearbeta den obefintliga solbrannan.
Take care
emlu
Tänkte att jag lägger upp det ur resedagboken som jag inte redan lagt upp, så att ni som inte läst det kan göra det om ni har lust. Efter allt julefirande kommer det förstås bilder!
Håll tummarna för att jag överlever sista flygetappen hem. God jul på er!
Love at first sight
Jag svavar pa moln, lyckan ar obeskrivlig. Jag ar kar. I Mr Tasty. For forsta gangen under var underbara vistelse har, har vi avnjutit en riktig gourmetmiddag for fjuttiga 30 kr. Att den sedan bestod av en burgare och pommes ar av mindre betydelse. Har ar det inte lage att vara krasen.
Elin har dessutom shoppat (ytterligare) ett par ursota skor for dryga hundralappen. Sant gillar vi.
Eftermiddagen har spenderats tillsammans med ett gang underbara barn pa organisationen, dar vi varvat vollyboll med smaprat. Dom ar helt otroliga. Vilken livsgladje!
Imorron far vi forhoppningsvis reda pa tentaresultatet ( som lararna taktiskt nog inte lagt ut pa natet. Suck!)
Nu dags for ett kvallsdopp och en kall ol.
Livet leker/Emma och Elin (genom Emma)
Det ska va gott a leva!
...Annars kan det kvitta!
Tva och en halv vecka har passerat, och vi borjar narma oss halvtid har pa andra sidan klotet! Och fortfarande ar allt mestadels toppen!
I dag fick vi antligen tag pa tentaresultatet, och vi kan bada stoltsera med att ha klarat annu en tenta! Detta har vi nyss firat med middag pa lyxrestaurang samt dyr galsstrut! Creme de la creme.
Sedan kan jag aven beratta for er att vi nu har bokat in White water rafting (pa mandag), 3-timmars hastridning (pa tisdag) samt safari (inte nu pa onsdag men onsdagen dar efter), dessutom har vi planer pa att packa sa att vi har mojlighet att stanna lite langre pa de stallena vi ska till. Och herrejesus vad vi langtar! Och inte blev det samre av att priserna var riktigt bra!
Annars sa har vi planerat in en svang pa krogen i morgon (mest for att vi kanner att vi ''maste'', och inte kan aka hem utan att ha gjort atminstonde ett besok dar. Troligen kommer vi dock bara att ta en ol och sedan dra hem och sova som nagra andra pensionarer!) och en stadsrunda pa lordag! Det borjar ju vara dags for lite julklappar at dem som har varit snalla i ar. Och sa ska vi saklart tillbaka till organisationen ocksa, bade till huvudkontoret och till organisationen. Spannande veckor framover, alltsa! And no need to worry, for ni som gor det!
Och for att avsluta det har dagboksinlagget sa tankte vi gratulera Barbro som fyller ar i dag! Vi gratulerar, vi gratulerar, vi gratuleeeeeeerar...... Hoppas att du har haft en toppendag!
Nu ska jag joina Emma i varan lya och njuta av de sista timmarna (troligen timmen) av denna toppendag! Fanga dagen, ni vet!
Love, peace and understanding!
/Elin och Emma (genom Elin)
Ni kan ju alltid komma hit och halsa pa!
Vi ar nu tillbaka i Kampala efter en kort visit i Jinja, som for ovrigt ar Ugandas nast storsta stad, men fortfarande pytteliten. Och nya upplevelser kraver nya uppdateringar, eller vad sager ni?
Vi borjade var Jinjatripp med White water rafting pa Nilen, vilket klassas som varldens troligen basta rafting - inte fy skam. Och raftingen var nog bland de haftigaste vi bada gjort i vara liv! Och tur var det att vi (for att inte tala om vara mammor!) inte visste innan vad vi gav oss in pa innan! Om vi nagon gang sett doden i vitogat sa var det da, och vi ar fortfarande chockades over att vi tog oss ur det hela med livet i behall! Efter en ovning i att snurra runt med baten och hamna under den kom vi bada till ytan med tallriksstora ogon och en kallsup som hette duga! Resten av farden var skolexemplet av skrackblandad fortjusning! Men vi hamnade under nagra riktigt stora vagor, och foll nerfor ett vattenfall som enligt guiden var hans langd plus paddeln. Ja halleluja. Och inte blev det battre av att det fanns krokodiler i vattnet som vi simmade runt i...
Dag tva i Jinja agnade vi at hastridning vid Nilen! Otroligt vackert! Jag fick en hast som var snall som ett lamm, medan Emma provade pa tva olika som var ratt bangstyriga bagge tva! Och det var hingstar vi red pa! Ridningen varade i tre timmar och var helt otroligt harlig, men trots det sa maste vi nog erkanna att det var tur att vi inte valde att aka pa overnattssafarin, detta med tanke pa att vara rumpor (och forovrigt typ resten av kroppen ocksa) varkte sa mycket att vi knappt kunde rora oss. Och dalen mellan vara skinkor ar fortfarande inte skavsarsfri...
Sammantaget kan vi saga att vi borjar gilla det har landet allt mer! Vi har lart oss att hantera diverse svarigheter och tar oss fram grymt graciost i den afrikanska kulturen, oss lurar man minsann inte sa latt langre! Sa, vi borjar fundera pa att eventuellt stanna har! Vardagen dar hemma kanns inte sa lockande langre! Och mojligheten att stanna finns faktiskt, da vi bada i princip fatt erbjudanden om giftemal i detta landet. Mitt eget kom fran en alkoholiserad 50taggare som bor pa samma hostel som vi efter att vi traffat honom pa krogen forra veckan. Han ''likes to get to know me better'', som han sa mysigt viskade i mitt ora. (Krogen forresten, vi tog tva ol, vilket trots allt ar vart rekord i ol-pa-rad, och drog sedan hem som vilka pensionarer som helst. Storsta delen av tiden agnade vi at att gissa hur lang tid det skulle ta innan en random vit 50taggare drog hem med en betydligt yngre inhemska, vilket i de flesta fallen var betydligt snabbare an vi slukade en ol!) Emmas frieri kom pa hostelbaren i Jinja, da en Kongokille som var ungefar halften sa stor som henne med nednotta, spetsiga tander och ingen farstu satte sig brevid henne och delgav att han vile ha en vit kvinna. Han berattade ocksa att han inte kunnat fa Emma ur tankarna sedan han sett henne runt lunchtid, och han blev ledsen i ogat da Emma sa att hon inte mindes att de setts tidigare. Men, tro inte att den halvavhyvlingen stoppade honom, tio minuter senare satt han och smekte Emma vaxelvis pa armen och pa ryggen. Kongokillen gjorde dock inget storre intryck pa Emma, som fortfarande dagdrommer att det var en av guiderna som var intresserad istallet... Eventuellt kommer jag att masta gora om raftingen med henne sa att hon far mojlighet att byta lille Kongo mot magrutor och biceps!
Namen om det ar okej med er sa stannar vi nog kvar har! Och om vi kanner er ratt sa misstycker ni nog inte?
Far det lov att vara ett stycke vitt kott av hogsta kvalite?
Tjejer forestall er foljande handelse: Du sitter pa bussen pa vag hem fran arbete, skolan, stan, what ever. Det har hunnit morkna ute, dagen har varit lang och du ar trott.I vanlig ordning overstiger antalet passagerare antalet platser i den lilla minibussen. Ni sitter mao packade som sillar. Lider du av cellskrack eller har problem med kroppskontakt gor du bast i att valja ett annat fardmedel.
Till vanster om dig sitter en kille, uppskattningsvis i din egen alder eller mojligen ett par ar yngre. Plotsligt kanner du hans hand pa ditt nakna lar (du har dagen till ara, valt den lilla sota sommarklanningen da det ar ovanligt varmt) sma latta rorelser. Det ar omojligt for dig att avgora om det ar av misstag eller om killen brevid dig faktsikt tar pa dig av ren vilja. Du anar orad och ganska snart inser du till din fasa att dina misstankar ar riktiga. De sma latt rorelserna har nu overgatt till regelratta smekningar, handen jobbar sig fran knavecket och uppat. Kaos. Du fryser till is. Hela situationen kanns oerhort surrealistik och du undrar vad fan som hander. Du forsoker pa alla tankbara satt signalera att du inte uppskattar hans omsinta smekningar, men utan storre framgang. Till slut sager du ifran i ett sant tonlage att en dov inte skulle kunna undga att missa paongen. For en stund borjar du nastan tro att budskapet gatt fram. Men icket. Handen ar snart tillbaka dar den borjade. Ditt motstand mots av hanskratt fran den tafsande handen och hans yngre kompis som sitter brevid och iakttar det hela. Frustrationen ar nu enorm och tararna inte langt borta. Du funderar pa hur lang tid det kan tankas vara kvar av denna helvetsresa och overvager alternativet att hoppa av mitt i igenstans.
Till slut tar du hans hand och formligen kastar den tillbaka dit den hor hemma. Bussen saktar in och till din lattnad inser du att killen nat sitt fardmal. Han vander sig om mot dig, ler och sager: Hej da. Du ar mallos.
Okej tjejer ni kan andas ut och vara glada over att ni (forhoppningsvis) inte behovt erfara detta.
Jag onskar jag kunde saga det samma.
I svergie skulle detta utan tvekan klassats som sexuella trakasserier. Har i Uganda verkar det tyvarr som att man som vit, ung (?) kvinna kan tvingas utsta detta.
Jag vill absolut inte dra alla killar over en och samma kam. De allra flesta manniskor vi mott har ar otroligt trevliga och hjalpsamma. Jag har dessvarre haft oturen att springa pa ett par lite mindre trevliga individer. Att bli behandlad som en kottbitt ar aldrig okej. Oavsett etnicitet, religion eller kultur. Det finns inget som rattfardigar detta.
Bortsett fran sma incindenter som dessa + att vi borjar bli hyfsat trott pa den relativt ensidiga kosten har nere, har vi det otroligt bra. Jag skulle ljuga om jag sa att det inte kanns det minsta trakigt att lamna dettta underbara land som vi lart oss att uppskatta alltmer.
Ser dock fram emot att komma hem och traffa alla er. Lola har du styrt upp julens festligheter?:)
Dagens mission: Bearbeta den obefintliga solbrannan.
Take care
emlu
