Elin Pettersson

Jag mår, hmpf, som jag förtjänar. B a l l e. Men jag har städat (okej, sopat smutset under mattan?), klätt mig och spacklat nunan (och förövrigt också solpudrat golvet) en aning. Nu dånar PCD's I don't need a man (remix) på högsta volym genom mobilsnäckorna, en låt som man inte kan bli annat än peppad av (även om jag är jävulskt förvånad att jag ens står upp just nu...). Nu plingade första partybruden på dörren - Isa har anlänt och det är dags att bita i det sötsura äpplet.

Äntligen dags för återställaren, den har jag längtat efter hela dan.


Update:

Linnea bad mig just skicka PCD-låten till henne så att hon kan ta med den på kvällens partyskiva. Jag tror inte att någon kan förstå hur stort det här är! Jag har för första gången fått med en låt på en skiva, och jag tjatade inte ens! Jag anar oråd, här måste det ligga en hund begraven...